Jag tänker, grubblar, velar.. men jag kommer inte fram till någonting alls.. eller, en liten bit på vägen kom jag i söndags. Jag har alltid vetat att det kommer bli svårt att vara vän med Alex. Men ju längre tiden går destu mer säker blir jag på att det verkar vara omöjligt.
Majoriteten av alla gången han ringt och jag svarat har jag blivit sur efteråt.

När vi träffades i söndags hade vi ganska trevligt och satt och snackade och sådant.. tänkte inte direkt några arga tankar då. Men när jag gick hem.. fanns knappt någon snäll/glad tanke över huvudtaget.
Så många gånger han betett sig som ett svin, ljugit, tryckt ner en och allt vad han nu har gjort.. jag märker att jag kan inte förlåta det, det går inte. Jag kan inte glömma. Jag kan inte släppa in honom i mitt liv känns det som. För jag vet vad han kan göra. Ingen annan vet det, alla tror att han är så där snäll som han verkar vara. Men det finns inga ord att beskriva hur stor skillnaden är mellan "snälla alex" och "elaka alex".
Man blir faktiskt rädd.

Men allt är så svårt. Trots allt hat jag känner så kan jag ju inte låta bli att vara ledsen.
En person som vet mer om en än någon annan. En man delat så mycket med. En som lärt en så mycket om sig själv. Det är ju en stor skillnad på louise före alex och louise efter alex. Både på gott och ont.. men mest gott. En person som varit (förutom min älskling Sandra :P) sin bästa vän.. som man faktiskt har riktigt roligt med.. en sådan vän vill man ju fan inte släppa i första taget.. men det är fan hans jävla fel. Han har förstört så jävla mycket. Åh jag blir så arg! Iofs, jag vet inte om han vill va min vän.. men det är han som ringer, han som skriver på msn och som skickar sms.. och jag som svarar. Så nån vilja finns det väl. Fråga mig inte varför.

Ne, nu ska jag ta mig samman, sluta böla och bete mig som en riktig kvinna, haha :P
På tal om böla, är jag den enda, den enda känslomässigt instabila människan i denna värld som alltid börjar grina till extream home makeover? :P Jag kan inte rå för det. Hatar att se det med andra, då får man sitta och stirra och försöka att inte blinka i slutet av programet :P
Jag bölar fan åt allt.

På tal om något roligt dåra.. :P Messade Anna (från g-town) idag. Var ett tag sen man hörde något från henne och jag är dålig på att höra av mig också. Men jag vet vart jag har henne... i Göteborg där hon verkar trivas super! Är verkligen glad för hennes skull :) Måste åka ner dit någongång. Måste hitta ett bra tillfälle och pengar och allt sådant. Skulle vara kul att träffa Markus och de gänget också.
Vi hade en riktig trevlig tid i våras/somras faktiskt.. om man bortser från jobbet, haha :P

Måste träffa Mia också! Fast hon är ju i spanien nu.. får försöka fixa allt samma helg :P

Vill åka till Kristianstad också faktiskt. Va rätt skönt att vara där.
Är jävligt skönt att vara hemma om man jämför med G-town, men hemma har man någon slags press på sig hela tiden.

Jag känner bara för att ta pengarna jag ska få i lön av pappa (ca 6000kr), mina 10 000 på banken och mina 3500 jag får den 25:e och bara sticka iväg, helt själv. För det känns som enda altenativet. Jag vill resa, men med vem? när, var, hur? Jag vet inte. Men jag vill.


Lars Winnerbäck är underbarast.

Jag är en av alla dom som går och tror att livet ordnas upp med tiden.
Jag är en av alla dom som kan ge upp, när jag är söndagkvällsförvriden.
Vad gör man då?
Jag är en av alla dom som ser nåt svårt i dessa jämngrå vinterdagar.
Är Du en av alla dom som vill försvinna, när det känns som mörkret klagar,
så är vi två.
Och jag försvinner gärna just inatt.



Funderar på att köpa denna :P